Jag har än en gång
tappat fokus och varit sjuk. Det händer för mycket i mitt privatliv som gör att
jag har svårt att köra på och ha helt fokus på träning och mat. Jag är glad att
jag har träningen och stödet i det och gruppen i nuläget när mycket i min tillvaro
vacklar. Helt säkert hade jag inte varit där jag är nu i min kamp mot vikt och
för att må bra om jag inte haft denna träning och den resan jag varit med om
hittills med hjälp av viktkampen. Jag hade vägt en massa kilo mera och
tappat allt igen det vet jag. Men nu har jag inte gått ner i vikt som jag
önskat men jag mår psykiskt bra ändå. Stabilt trots allt som händer. Jag kommer
att separera och det är en kris att hantera och denna gång gör jag inte det med
mat som tröst utan jag klarar det bra. Även om som jag skrivit tidigare i denna
blogg kunde ha gjort annorlunda matval och tränat mer. Nu tar annat tid och
måste göra det men jag har ändå kontroll och är stabil.
Kroppen sa ifrån och jag
hamnade i sängen. Sovit nästan dygnet om i en vecka och lite feber och en
förlamande trötthet. Jag kände en enorm motvilja till att köra igång träningen
igen. Kände mig inte motiverad att köra till Malmö och lägga tid på vägen. När
soffan var lockande. Men så fort febern gett med sig bestämde jag mig.. Kör på.
In till Malmö igen och på det. Tack och lov har jag gruppen och träningen
annars hade de varit svårare. Men jag ger inte upp.
Nu vet jag inte hur
framtiden ser ut för mig med träning i Malmö. Men min tanke är att försöka
kunna köra kvar en gång i veckan men den diskussionen får jag ta med Dan.
I morgon.. måndag,,,
blir det första träningen med Dan efter "kollapsen".. Spännande att
se om jag orkar och kan. Men jag klarade två träningar i veckan med Christoffer
på ett bra sätt.
Som sagt.. SÅ tacksam
för Viktkampen!!