Lansering ny hemsida för gravid och mammaträning

www.mamaedition.se är hemsidan du ska vända dig till om du är gravid eller nybliven mamma och vill ha hjälp med din träning i Malmö.

Väldigt kul att vi nu kan lansera sidan och hoppas på ett bra respons!.

Tipsa gärna vidare informationen till vänner och bekanta som vill fortsätta träna under och efter sin graviditet!

Nystart och start på Viktkampen del 2

Jag hade en tillfällig svacka och den har jag tagit mig ur nu. Det känns både på motivation och energi att jag är taggad till tänderna igen.

Att jag vet vad som är orsaken och att jag accepterar läget gör det så mycket enklare att köra vidare.

Vi har nu fått i uppdrag att sätta upp nya mål för vår träning. Jag tog familjen till hjälp och känner att jag kom fram till bra och relevanta mål.

Dan kallar dem smart mål och jag är lite osäker på om jag gör rätt när jag formulerar dem men såhär blev det:

S: (specifikt)

Jag ska klara jogga 5 km spåret i skogen hemmavid utan att gå i backarna.

M: (mätbart)

Jag ska väga 6 kg mindre

A: (Attraktivt)

Jag ska komma i mina nyinköpta snygga gröna byxor som är en storlek för små

R: (realistiskt)
Jag ska klara 20 armhävningar och klara 8 min jägarvila

T: (tidsbestämt)

Till min födelsedag den 3/11

Jag gjorde även en deal med familjen…. Om jag klarar det bjuder de mig på middag på Elyseé och klarar jag inte det så får jag stå för notan..

Så massa heja på till mig tack annars blir det tomt i plånboken.

Ikväll bär det av för träning nummer två på fortsättningen.. Det känns bra detta! 

/Petra

Avslutad viktkamp 2013, Petra

Jag vann ett bättre liv!

Jaha då har jag klarat av 26 veckor... Hårda veckor med massa rolig och krävande träning. Jag har lärt mig så mycket och fått ut så mycket av det.

Jag mår så mycket bättre och är en annan person än då jag började. 

Mina mål har jag uppnått och även klarat så många flera. Jag har motat bort en massa hjärnspöken.

Under resan hit har jag klarat av en massa saker jag inte klarat innan. Eller vågat.

Jag har:

• ·         Vägt mig och de inför en snygg vältränad ung man som jag annars tänkt skulle skratta ihjäl sig åt min vikt och mitt val av sätt att leva
• ·         Skrivit ut min vikt och mått på en blogg.. offentligt för allmänheten
• ·         Lagt in massa pinsamma bilder och sen dessutom inte skämts för dem
• ·         Tränat och joggat framför stirrande människor. Och nu förstått att de flesta blir imponerade och de som tänker annat kan jag faktiskt tycka synd om numera. Om de inte har något bättre att ägna sina tankar åt så är det synd om dem
• ·         Joggat 5 km
• ·         Tränat massa pass i vecka och hela tiden blivit starkare och fått bättre kondition
• ·         Mött massa nya människor som betytt och även kommer att betyda mycket för mig
• ·         Vågat gå i linne trots mina stora överarmar
• ·         Badat utomlands dagarna igenom och gått i bikini
• ·         Vistats på stranden och badat/simmat
• ·         Jag har tagit mig igenom svackor och felsteg med kost utan dåligt samvete
• ·         Blivit starkare i min vilja och person
• ·         Lärt mig tycka att jag faktiskt ser helt okej ut. (Nästan snygg, hihi)
• ·         Acceptera var jag är men ändå sträva vidare mot de mål jag vill
• ·         Insett att jag kan klara saker
• ·         Vågat gå till en massör och dessutom stått avklädd i bara underkläder medan han granskade mina linjer
• ·         Han har dessutom fått behandla mig..
• ·         Kunnat knäppa bältet på planet och rest utan panikångest att jag ska få proppar på resan
• ·         Kunnat fälla ner brickan framför mig på planet
• ·         Handlat kläder på ”normal” storleks avdelningar och dessutom på Gina tricot
• ·         Vågat åka både buss och tåg utan vara livrädd för att ta för mycket plats av de andras säte..
• ·         Tränat på egen hand hemma och på resa/semester

Ja allt detta och jag skulle kunna rabbla upp mycket mera men då missar jag starten på del 2 i kväll.

Detta är en värdefull resa jag gjort och fortsättning kommer.

Så utvärderingen av denna del av viktkampen kan bara bli suverän. Jag har gått ner i vikt.. inte så mycket som det kunnat bli men med de förutsättningar jag haft de sista veckorna och hur jag skulle ha hanterat det tidigare så är detta en oerhörd förbättring. Men nu är det dags att tagga till som jag skrev ovan och jag känner att det är på väg. Jag har fått lite bättre struktur på vardagen igen och tagit itu med olika saker som stressat så nu är jag redo.

Avslutningspasset va tufft. Både på grund av trötthet men också på grund av att jag ätit totalt tokigt den senaste tiden. Magen är i olag och den tuffa träningen körde igång den rejält. Kräkningarna var nära hela tiden. Men min vana trogen.. jag kör på!

Då sa vi hejdå till några deltagare igår men idag kör vi igång igen med nya omgången med nya kamrater i gänget. Spännande. jag har redan träffat så många härliga människor genom detta och nu får man chansen att träffa fler!

Nu kör vi vidare mot nya mål och bort med flera kilo och massa hjärnspöken!

/Petra

Hinderbana - Nya mål

Igår var jag och för första gången testade en militärhinderbana och det gav grym mersmak. Det var de jobbigaste minutrarna jag upplevt på länge och när jag väl kom i mål var jag slut i hela kroppen. Men vilken kul bana!! Det var otroligt utmanande hinder och pulsen var på max 2/3 av loppet. Detta är en sak som verkligen passar min syn på träning - att ha en kropp som är så allround det bara går.

Mitt mål är nu att klara banan på 3,30 vilket är militärens guldnivå. Jag har idag en bit dit, men mycket beror på tekniken över/under hinder som kan bli avsevärt mycket bättre. En person som klarar hinderbanan på 3,30 bemästrar verkligen sin kropp på ett perfekt sätt, både styrkan och konditionen är då helt anpassad till din egen kropp och då är ingenting omöjligt :-)

Jag mot kroppen... Petra, Viktkampen 2013

Idag på gång till träningen fick jag en ytterligare dipp.. det är just nu galet stressigt och saker i min tillvaro som gör att jag inte är på topp. Men det kan det ju inte vara jämt. Ibland måste man bara bita ihop och kämpa och det är de jag känner att jag gör mycket nu. Det går på ren vilja. Träningarna likaså - jag har skrivit det innan.. jag gör! Fullt fokus på att ta mig igenom och göra. Och det går bra. Jag klarar det mesta och det känns som det går bättre och bättre med mina prestationer. 

Idag fick jag bara en sån irriterande känsla över min kropp. Ska jag alltid ha ont någonstans och inte kunna prestera fullt ut. Jag vill inte gnälla, vill inte ta det lugnare och hålla igen på grund av smärta. Kroppen borde väl någon gång inte jobba emot mig. 

Har det inte varit det ena så är det nog tusan det andra som ska bråka med mig. 

Nu har det släppt hyfsat bra i nacken men det kostade några tusenlappar och kräver fortsatt underhåll såklart och känns inte bättre av att jag nu jobbar med mindre barn som jag dumt nog går omkring och bär på. 

Låret eller en punkt upp mot baken som hindrat mig i uppförsbackar har nu nästan också gått över. Jo det va skönt. Men då var det givetvis dags för andra sidan i häcken att börja göra ont. Jag kände smärtan komma när vi arbetade i sidledsövningar förra träningen och försökte härda ut först men fick sänka tempot. Självklart säger jag inget till Christoffer för jag vill ju inte gnälla.. men tar det lugnare. Då känner jag att det ser ut som jag myglar. Hatar min kropp mellan varven när den som sagt jobbar emot mig. Men oavsett så ska jag vinna över kroppen. Jag tänker inte ge mig. Jag lyssnar i alla fall bättre om inte helt fullt ut så bättre.

Matvalen går bättre och bättre men stress och dåligt planerande har ställt till det lite. Bekymrar mig lite över det men inte så nämnvärt. Jag fokuserar på att ta itu med alla stressmoment och sen är jag redo igen att köra på som...!

Träningarna tar ut en del ur oss just nu. Det märks att slavdrivarna haft semester och hunnit gnugga geniknölarna. Och inte blev det bättre när min mun glappade och jag råkade säga att Christoffer kan nog öka tempot med oss.. för det gjorde ju minsann Dan under veckan med oss. Samtidigt är jag inte ledsen för att jag sa det. Vi kan ju och för att få ut maximalt av våra träningar så gäller det vara ärlig och ta tillfället i akt. ;)

Hemmaträningar har inte kommit igång på fullt allvar men jag tar tillfället i akt när det kommer.. Trädfällning har gett bra träningsmöjligheter i alla fall med styrkemoment. Tyvärr har jag inte lyckats inspirera ungdomarna. Får jobba på de;) Roade var de  iallafall som synes. Satte sig på första parkett och kollade in oss hårt arbetande. Haha:)

/Petra

Man kan mer än man tror…

Det känns att semestern är över. Vädret har börjat bli sämre och jobb har kommit igång och ja just det… Träningsvärken är tillbaka. Välkommen känsla på ett sätt men när man får stappla sig upp och ner om trappor och sätta sig och resa sig som en gammal tant då vet jag inte om jag kan påstå att den är jätte trevlig. Dan kan konsten att locka fram den.. ja det kan Christoffer också men veckans träningar med Dan va de värsta jag presterat mig igenom. Utmaning på hög nivå och jag är nöjd. Jag tog mig igenom och klarar. Härligt. Tisdagen tog jag ledigt och lyckades missa ett konditionspass som de andra ansåg som värsta passet ever.. Torsdagen blev det mera fokus på styrka men minsann gav de övningarna lite konditionsövning också kan jag tycka. Jobbigt var det. Vi avslutade med stafetter som nästan fick magen att vända ut och in. Jag tycker att jag gav allt.

Söndagen kan jag säga känns i benen.. ack! Fokus på ben och rumpa och de passet känns precis där det va avsett. Lite pulshöjande övningar som jag också klarade bättre än jag trott.

Oj vad benen var skakiga efter det passet. De ville knappt lyda.

Vi hade också invägning i söndags. Ska man nämna den? Ja det är väl bara att erkänna.. Semestern från träningen gav nästan plus 2 kg. Men samtidigt är jag inte bekymrad för det. Jag tar igen detta snabbt och tror till och med att det var nyttigt. Jag har minskat pressen lite på mig själv känns det som. En dag kunde jag faktiskt ta ledigt från träningen och inte känna dåligt samvete och unnade mig att äta en god middag på restaurang med familjen. Det är ju så man ska kunna leva sen och inte i en ständig kamp och jakt. Balans kan det kanske kallas.

Måtten visade också lite förändringar uppåt men jag är så nöjd ändå. Jag hade minskat på en mätning. Överarmarna hade minskat med 1 cm. Det är de som jag satt som mål från början att få smalare överarmar för att kunna gå i linne och känna att det känns ok. Det gör det redan i och för sig. Jag är nöjd men mer ska bort. Har alltid skämts mest över just överarmarna. Obetänksamt eller bara ett rättfram konstaterande så har min farfar (hur mycket jag än älskade honom) bidragit till denna känsla. Han sa mer en än gång under min tonårstid att jag hade armar stora som Magnus Samuelsson (Sveriges starkaste man och lets dance vinnare) och det är ju knappast de man vill ha när man är en tjej i tonåren.

Jag fortsätter också att hitta tillfälle i vardagen att träna lite. Hos massören fick jag lite övningar för axlar och nacke och de passade jag på att göra under en resa hem från Tyskland. Återigen kan man förena nytta med nöje. I detta fallet gör dessutom träningsredskapet mycket bättre nytta utvärtes än invärtes. Även om de kan vara roligare när man har fått de i sig.

Nu gör jag mig redo för ett pass i kväll med Christoffer som haft semester.. får väl se vad han klurat ut. Benen längtar inte efter träningen men faktiskt gör jag det. 

/Petra

Nu kör vi på.. Viktkampen Petra

Det är dags att komma ur semestervanor och in i det verkliga vardagliga livet. Det går lite sisådär men jag kommer igång det vet jag. Motivationen finns och jag känner mig mer och mer redo att kämpa på igen. Ja för en kamp är det. Än är det inte en vana men jag känner mer och mer ett behov av att leva sunt och träna regelbundet. Bara det är inte dumt efter att levt med dåliga vanor i ca 40 år. 

Jag har nu under semestern gått och fått massage och hoppas det ska göra att jag kan prestera och utföra alla moment på träningarna. Nacken och axlarna känns bättre och jag tror att det gör nytta. Gick bättre att göra vissa övningar men än är jag inte helt 100. Men det kommer! Det ska komma. 

När nu nacken är bättre är det baksida på ena låret som måste bli bättre. Ska testa med liniment idag på träningen. 

Jag har fått personlig träning i simning under veckan som gick. Christoffer (inte vår PT) som är 14!? (hoppas jag nu skrev rätt) tränar simning och när vi besökte badet i veckan så passade han på att ge mig en omgång och jag fick instruktioner. Det var till att lyda och göra rätt. Jag funderar nu på om mina PT i malmö kan betecknas som slavdrivare som jag vid något tillfälle uttryckt.. Jag har insett skillnaden;). Skämt åsido.. han va tuff med mig och det var ord och inga visor. Han var också brutalt ärlig med vad han tyckte om min teknik gällande fjärilsim. Men med den halvtimme/timme som han jagade mig i poolen (bokstavligt talat), lärde jag mig massor. Inte bra egentligen med tanke på att jag hade en karriär om än kort i Sjöbo simsällskap.. hihi.  Jag inser att använda simglasögon ger en helt annan simteknik och man kan få ut mer av sin simning. Jag var trött och fick träningsvärk vilket jag inte upplevt tidigare vad jag minns. Baddräkten jag investerat i gjorde också stor nytta.. inte lätt att simma så det ger effekt om man måste dra upp bikini underdeenl vartannat simtag. 

Tisdagen avstod jag träning till förmån för att hämta hem min dotter efter hennes tre veckor i Usa och för att göra något med min son och mamma under semestern. Det var nog tur med tanke på de inlägg mina träningskollegor gjorde efter det passet. Fasar för i kväll men men vi kör på! Det finns bara ett sätt att nå målet. Inte ge upp.. kämpa på! Jag har en kylskåpsmagnet som jag kollar på mellan varven och hämtar lite energi av den texten. (se bild)

Får återkomma med uppdatering efter passet med Dan ikväll om jag överlever...;)

Semesterbyggare

Semestern på väg mot sitt slut och nu börjar planeringsarbetet dra i full gång. Jag skrev ett inlägg tidigare om att ni skulle få följa min träningsdagbok under semester, men när halva semestern gått fick jag ett uppdrag av min syster. Bygga soldäck och kallförråd hemma hos dem (jag är gammal byggnadsarbetare och har jobbat 3 år som snickare innan). Så det arbetet tog över min tid och vi jobbade 10-21 varje dag under 8 dagar, vilket innebar att det inte blev några träningspass under den perioden.

Här kommer en bild, före och efter!