Jag har slutat med begränsande tankar! Petra, viktkampen 2013.

Ja det har jag kanske i all ärlighetens namn inte gjort fullt ut men jag är på god väg. Och jag blir ledsen och samtidigt lite glad när jag hör andra och då tänker jag mest på mina lagkamrater. Jag ska försöka undvika trampa någon på tårna och vill inte hänga ut någon här men tar risken för detta är så viktigt! För mig i alla fall. Enda anledningen till att jag blir lite glad att höra såna tankar som begränsar oss ex. jag vill inte och kan inte ha de på mig eller uttrycker en motvilja att träna på vissa ställen för där finns saker som känns läskiga av olika anledningar är att känna att det är mer än jag som fasar för saker. Eller fel... fasat för saker. Men mest känns det trist att det finns såna tankar hos människor. De hindrar oss i viss mån. I den mån vi låter det göra det. 

Jag har låtit 22 år av mitt liv begränsas av såna tankar. Undvikit att göra saker, vistas på vissa platser för jag i mina tankar trott att andra människor tycker det inte passar sig. Jag är realist och tar inte på mig vad som helst men idag och även en dag förra veckan när jag hör lagkamrater må dåligt av ex hur de ser i ex sina kläder då blir jag inte bara ledsen utan försöker motivera och få dem också att släppa sina tankar. Jag delar med mig av min erfarenhet och försöker va positiv. Känner ibland att jag låter mera hurtig och positiv än jag kan vara. Jag är inte alltid proffs på dessa tankar. Jag faller dit. Men jag har bestämt mig.. Det får inte stoppa mig längre. Nu tror jag kanske inte att de andra haft lika många såna tankar som jag i detta avseende men alla har sina demoner som man måste möta. 

Jag tänker ofta nu på den dagen då jag reste mig upp.. kastade bort handduken och gick förbi människorna i solstolarna på Gran Canaria i min baddräkt och badade med barnen. Det var det värsta jag gjort och det var inte så farligt ändå när det var gjort. Jag försöker nu tänka om i alla jobbiga situationer. Om nu människorna där på Gran Canaria har åkt så långt och lagt så mycket pengar på sin resa på att slösa energi på att jag går där tjock och ful och har mage att bada trots mitt hemska daller då har dom en väldigt tråkig resa. Jag har en tråkig resa om jag måste tänka andras tankar som de inte ens kanske tänker. Och vill dom ha det tråkigt och bry sig på mig får dom väl göra det. 

Varje gång sedan den dagen (min 40-årsdag) i situationer jag tidigare haft ångest inför eller fasat för har jag valt att medvetet ta itu med min ångest. Är det viktigt för att jag ska må bra så gör jag det. Och varje gång jag gör det så går det lite lättare nästa gång. Att prata med främmande människor har jag inte klarat innan. Nu gör jag det så de snart ber mig vara tyst. Jag hittar mitt eget värde för varje gång jag tar kampen mot mina begränsande tankar. 

Idag på parkeringen och en gång förra veckan slängde jag av mig t-shirten och stod i mitt linne. Det var ett mål jag satte upp när jag började med viktkampen att våga gå i linne.. eller bli smal nog för att gå i linne. Men varför ska jag vänta på det. Om jag nu tränar och mår bättre av att inte bli för varm så är det väl bättre att jag gör det i linne. Jag når mitt mål lättare. Och de som tycker att de borde förbjudas att visa sig så.. Synd om dem.. Jag tänker nå mitt mål och det gör jag genom att känna styrkan i att göra det jag vill och genom att träna klädd som jag mår bäst av. Faktum är dessutom att det är nog många fler som imponeras av att se oss träna. Det är väl kanske så också om man ska va ärlig att man räds andras tankar för man vet hur man själv kan tänka. 

Jag ställs så många gånger inför den känslan att detta är jobbigt att göra. Jag hatar att träna i Pildammarna eller på ribban eller var som där det finns folk som tittar. Men om jag ska nå dit jag vill så är fokus träna och jobba. Och under passen är det få gånger jag tänker på det. 

Jag ska i sommar åka till stranden i Ystad trots alla Sjöbobor ligger där och njuter av solen. Jag ska också bada där i år. För om jag gör det trots all fasa så kommer jag att göra det i bättre skick nästa år. Min nyckel till framgång är att jaga bort alla demoner och vinna kampen. Att gå med rak rygg och stolthet och acceptans över den jag är och vad jag har gjort hittills.

Jag är GRYM!! Och kära lagkamrater.. Det är ni också. Vi alla är grymma och kommer att lyckas. Jag är så glad Karro att vi shoppade ihop en dag. Du är snygg i träningskläder och nästa år.. kommer vi va superläckra i kjolen med shorts/tights under. :-)

/Petra