Det var ytterligare en
trevlig söndag trötthet till trots. Uteliv i min ålder ska nog undvikas fram på
småtimmarna. En vän berättade snällt nog idag att - Du Petra, du är inte 20
längre. Det vet jag.. jag är ju 25;-).
Det roliga då? Jo! Det
var invägningsdag hos Dan! och ja.. det går bra! Jag gick ner ytterligare 2,7
kg. Och vissa ändringar på måttbandet också. Midjan minskar stadigt. Det gör då
inget alls.
En blandad känsla
uppstod idag igen. Det är mycket såna nu i mitt liv. Det som känns så bra kan
också vara jobbigt. För första gången sa inte den hemska fettprocentsmätaren
ERROR!!!! Alldeles säkert har den ett fint namn men jag kör på
fettprocentsmätaren. Den gav mig ett resultat! Och det var ju väldigt positivt
att den behaga kunna mäta mina värden. Men värdet i sig är inget jag är glad
över. 50% fett. Dan den glade varianten av honom.. inte slavdrivar varianten konstaterade
kort att ja.. då vet vi vilka områden den mäter inom. Jag är alltså den fetaste
som han mätt. Hmm.. snyft.
Men om man nu vänder på
tanken och tänker positivt! Då innebär det ju att jag har förbättrat mig. Att
det har varit värre och det blir bättre. Vad är 50 procent mot vad det har
varit? Inget. Allt är bättre än det var eller hur?!? Så jag tänker positivt att
Oj va bra att det är 50 procent nu!
Efter vägning och
mätningarna så bar det av till Magistratsparken. Efter att ha sovit max 3
timmar så kändes det lite tufft att tänka "träna". Men det var
riktigt skönt och härligt!
Roliga övningar och att
jobba i par och tre ihop var riktigt kul. En av övningarna har jag och barn på
jobbet kört idag (måndag). En ny variant av tagen. En tagare, en försvarare och
en som ska fångas. Härligt jobbigt.
Antingen var Dan inte på
slavdrivar humör eller så har jag blivit lite bättre på att klara hans pass.
Kan ju erkänna att jag fasat lite för att träna med honom igen. Men härligt är
det! Och kul hade vi. Härliga Sandra som jag tränade parövningar med skrattade
hjärtligt när vi skulle trampa varandra på fötterna!
Även torsdagens pass med
Christoffer kändes bra! Jag kämpade på och tycker jag presterar bättre än jag
gjort innan. Känns som jag är rejält på gång igen. Lördagen bjöd på en härlig
dag med nästan 1 mil avverkat till fots. Vårdag med Joinme på torget i Sjöbo.
Det ska jag berätta mera om vid ett annat tillfälle.
Denna veckas uppdrag
blir att räkna km jag lunkar på en vecka.
Jag har tänkt jobba mot
ett nytt mål! Känner inte att det är ett mål som måste uppnås. Men jag vill när
jag är klar med viktkampen 2013 ha kommit ner i vikt så vågen visar
tvåsifftrigt! Det ska jag kämpa mot. Det är 19,3 kg kvar och ca 20 veckor. Det
kan gå. Men gör det inte det så är jag, nä ska jag vara nöjd oavsett. Jag ska
ju leva gott längs resan och klara hålla det sen. Men allt är möjligt och det
vore ett härligt resultat att gå i mål med!
Jag tänker hela tiden
att mina inlägg ska bli kortare men ack vad det går dåligt! Jag vill bara dela
med mig idag också av en tankevända som mitt huvud gjort under min tid sedan
jag kom ur mina ätstörningar.
Innan tänkte jag ex: om
jag blir 40 år eller om jag vaknar i morgon och inte har dött under natten. Nu
tänker jag: när jag blir pensionär. Jag har en framtidstro. Tror jag ska
överleva och är inte längre säker på att jag ska äta mig till döds. Utan
nu tänker jag att träningen och det jag äter numera det ska ge mig många år
extra att njuta av!
En underbar
tankevändning!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar