Söndag i parken med Dan och gänget! Petra

Trots någon allergireaktion och medicinering så blev det träning  i parken. Tröttheten va förlamande men det gjorde nytta minsann att komma ut och igång.

Sol och härlig friskluft gav lite energi.

Nu joggas/lunkas det båda varven utan problem. Det går inte fort och jag tar inte ut stegen som man kanske borde men det känns som det är fullt tillräckligt.

Lagom steg gör att det inte känns som det belastar knä och andra leder så mycket.

Trappträning idag. Det var minsann inte sån vanlig nära döden upplevelse jobbigt utan bara jobbigt.

Utfall… i trappa. Jag som inte klarade göra vanliga sådana på gymmet utan stavar för ett halvår sedan. Träningen gör nytta.

Kvällen på yoga passet var däremot inte en såå enkel utmaning. De stramade rejält i trötta muskler efter trapporna upp och ner.

Idag har det blivit tisdag. Fortfarande påverkad av medicineringen… trötthet. Men det ska bli skönt att komma till parken igen. Solen ger energi i dag också.

En sak jag reflekterade över i söndags var att man inte bryr sig lika mycket längre på alla som är i parken. De finns där men jag tänker inte på dem. Bra!!

Innan har man ju tänkt deras tankar i huvudet. Vad de måste tänka om tjocka mig som försöker göra något halvtappert försök att träna. Men jag bryr mig inte längre. Och tänker jag någon tanke så är den mer att det måste vara många som imponeras över att jag verkligen tar itu med mitt liv.

// Petra

Viktkampen - Petra

Torsdagens träning gick superbra. Nöjd är jag! Målet till nästa söndag var att jogga/lunka runt pildammarna och det klarade jag för någon vecka sedan. I Torsdags tog jag två varv. Inte direkt efter varandra men ändå. Ett varv i början och avslutade med ett. Inte illa! 

Vet inte om det var ett misstag att skjutsa tränaren hem. Jag mitt babbelmonster va tvungen lätta på hjärtat angående träningarna. Hmm.. får se vad det innebär för oss framöver. Illa Petra.. illa.. haha! Jag råkade erkänna att Christoffers träningar är lättare än Dans. Att jag känner nästan nära döden upplevelser efter träningarna med Dan medans med Christoffer känns det som jag jobbat hårt. Kluvet.. Det känns som jag kan hålla ett jämnare träningstempo med Christoffer och att i träningarna med Dan måste jag stanna upp och verkligen ta paus för att ta mig an nästa uppgift.

Ja ja.. jag vill ju bli bättre och starkare så vad de än må leda till kommer det väl att gynna mig i slutändan.

Fredagsförmiddagen var jag ledig och hade tid att ta en vända till simhallen. Härligt. Och visst ser det inbjudande ut.

Lördagen var ganska lugn. Jag har fått någon allergisk reaktion och fått ta antihistamin och den har en lugnande och sövande effekt visst. Har aldrig sovit så mycket.

Idag ska jag snart bege mig mot Malmö för söndagsträning! Med Dan. Fasar lite då jag fortfarande är trött som attans. Skulle hellre lagt mig och sovit men nu kör vi på. Chips och dippa som var gårdagens mums med barnen ska jobbas bort idag. Passet med Dan och ikväll Yoga! En sovstund på min brors soffa mellan träningarna ska väl göra susen. Och det vackra vädret lockar till uteaktivitet måste jag erkänna även om ögonlocken drar neråt.

// Petra

Inneträning, Petra

 Tisdagen bjöd på en ny erfarenhet träningsmässigt för min del om man nu inte räknar alla gympapass under skolåren. De kan ju nästan räknas som preskriberade då det ligger ett antal år bakåt i tiden och eftersom jag aldrig då va motiverad och gjorde mycket av de som var avsett. Då var det pinsamt värre att utsätta sig för att inte klara allt de andra klarade eller att bli sist. Den känslan minns man än idag och den är inte superkul nu heller men nu kan man hantera det och ta styrka i det till och med. Hitta en vilja att bli bättre. Under skolåren va inte alla så peppande som i denna grupp inte. Då var det lättare att fly. Och det har jag väl fortsatt med under åren. Men inte nu längre. Det är väl vinsten med att ha blivit äldre och fått en annan insikt.

Inneträningen bjöd på olika moment där vi fick testa våra förmågor och styrka och uthållighet. Spännande och även detta helt otroligt men sant även roligt.

Stackars Christoffer har fått något att bita i minsann. Vi är aningen snackiga och sprudlande mellan övningarna och har mycket frågor. Det är högt i tak och alla glada skratt gör träningarna så roliga.

Mitt i allt detta ska han lyckas hålla igång oss och det är kanske en utmaning för honom.

Kvällen igår bjöd på en del pinsamheter och jag kan erkänna att jag bidrog med någon i detta sammanhang – det är inte lätt när man låter käften glappa utan att se till att hjärnan är inkopplad. Kan ju delge er en lite del av det hela och sen får vi väl se om det går att ta till sig det roliga i det hela… Vi pratade träningsresor och huruvida man måste vara i god kondition eller inte för att resa med på sådana. Kort sagt… så myntade jag ett nytt begrepp som gav den del goda skratt åt mina medtränande kompisar. Fit-resor! Ja det kan ju nog alla förstå hur tokigt det kan bli….

Hur som haver för att återkoppla efter denna lilla utsvävning då minnet från händelsen igår pockade på så tillbaka till Christoffer. Han säger mellan varven – kan ni skratta och prata så är väl träningen för enkel..

Ja vi har kul och vi kan tappa fokus lite. Men jag tror alla som ser oss kan skriva under på att  när det sen gäller så är vi så taggade och fokuserade. Man kan knappt tro att det är samma personer som någon sekund innan skrattade och pratade livfullt som med motiverad blick och ett jävlaranamma tar sig an uppgifterna på största allvar.  De är häftigt att se.

Och nu vet vi i gruppen att alla goda ting som tidigare var 3 numera är 4. Och att de blir utökade och mer omfattande från gång till gång.  Alla moment på cirkelträningen igår skulle göras 4 gånger och varje moment utökades i tid för varje runda. Det svettades och pustades rejält igår. En utmaning som vi får ta itu med är väl att jobba för att nå de ca 11 minuter som en i tidigare viktkampen klarat sitta i Jägarsits. (tror det heter så).  2 min skulle nog gå.. men.. ajjj.. Kanske något att sätta som mål när de är dags att revidera och sätta nya om någon vecka.

I morgon kör vi pildammarna igen! Inneträning eller uteträning?

Jag gillar båda och ser variation som ett bra alternativ för min del i framtiden för att känna att det är kul att fortsätta träna då de blir variation.

// Petra

Hela gänget, Petra

Antingen är jag på gång att bli sjuk eller så har min kropp kommit på att den inte vill träna lika mycket som jag tycker att den ska. Under söndagens pass var det tufft! Ack de enklare övningarna som jag klarat helt okej innan tog emot som bara den. Vi hoppas på att det var alla kilometer i benen från fredagens och lördagens promenader som gjorde det motigt. Förkylningar och sån trams det vill vi inte veta av inte!

Detta till trots körde jag på med passet även om jag inte tog min lunkrunda sista varvet. Jag tränade min Yoga och sen avslutade jag dagen med en promenad i Lund med bästa vännen Anette som fick mig med på denna viktresa. Vilket jag är så tacksam för!

För första gången var vi alla i gruppen som tränade samtidigt! Det var ju tvunget att förevigas. Och oj vad fina och sportiga vi ser ut! Tänk då hur bilden i augusti kommer att se ut! Vi kommer att se ut som en landslags trupp i någon tuff utesport! Ja varför just utesport... Jo!! Dan har visst en härligt mysig positiv inställning till uteträningar! Inget dåligt väder eller typ något sådant tänk. Ett peppande inlägg på FB gjorde det tydligt idag. (Nu tar jag bara med de delar som gynnar den bild jag vill måla upp att Dan är en slavdrivare eller en ilsk boot-camp ledare som skriker på oss att jobba hårdare och mer...) 

" Det är oftast passen med sämst väder man kommer ihåg!!:-)" (PT-Dan)

Så det återstår väl att se hur det blir med träningen i morgon.. ute eller inne eller inte alls! Det ska ju gå att hitta till Malmö för min del först och främst.

Jag måste väl tillägga här att jag besitter en ironisk ådra! Jag gillar träningarna med Dan och Christoffer, uppskattar deras arbete enormt och har all respekt för deras kunskaper! De är inga slavdrivare eller liknande utan peppande och pådrivande och får oss att ge det där lilla extra.

Man får läsa mina texter med glimten i ögat! 

// Petra

Viktkampen 2013, Petra

Jag har numera skaffat en ny garderob. Inte nya kläder då utan en träningsväska. Den är numera min nya följeslagare. Packa och packa upp och packa. Tvättmaskinen har också blivit en god vän. Men samtidigt som det kan kännas som ett slit känns det bra också. Petra, träningsredo och med träningsväska. Det har väl hänt innan men inte på detta sätt. Det hjälper till och får mig att känna mig sundare och friskare! Minsann fick jag i söndags en extraväska och tipset av min bror att packa i mer än en väska. Ja jag vill ju inte ta sönder min nya ”garderob”. Fullpackad är den till bristningsgränsen med diverse ombyte.

Tisdagskvällen ägnades till att träna med Christoffer. Den träningen kändes bra och var riktigt skoj.  Framför allt är jag så tacksam att det är så positiva och glada människor jag mött. Kan inte säga det nog ofta. Det är härligt att dela denna ansträngande, tuffa men ack så roliga viktresa tillsammans med dem.

Några i gruppen fick inte enligt dem ett lysande resultat på vägningen i helgen. Men jag måste verkligen säga att jag imponeras över vad vi alla gör. Och de resultat alla får. Vikt, fettprocent eller cm. Alla har någon positiv effekt av sitt slit. Va står kilona för... ett ångestladdat siffertal!! Ja vi ska gå ner i vikt alla och vi kommer att göra det alla också. I olika takt och vid olika tillfällen. Vi måste vara nöjda med de vi presterat men visst lite taggad är ju inte fel att bli av att inte ha fått önskat resultat. Bara vi inte låter det ta över och känner uppgivenhet att det går inte. Men ähhh.. inga problem! Vi kommer peppa varandra hela vägen!

Mitt dilemma nu är att motverka alla gamla hjärnspöken som sitter på axeln och lurar. För hur troligt är det att för jag tog 2 godis bitar en dag att jag gick upp de två kilo min hjärna visualiserade sig direkt efter att de landat i magen? Eller att den lilla bit av en smörgåstårta jag valde att äta idag just nu gör att min kropp bara sväller upp och förstör allt jobb jag lagt ner hittills. Jag är medveten om hur jag tänker men det är en kamp att motverka dessa tankar. Det går bra och jag har lyckats mota bort dem och så ska det fortsätta.  Jag väljer att utsätta mig för att vinna gång på gång över dessa tankar. Medvetna val gör jag angående ex godis bitarna och bestämmer mig för att det är okej. Tur jag inte pratar högt utan att det bara är tankarna inuti mig som tjafsar mot varandra. 

Motiverad till tusen är jag och jag tar alla tillfällen till att få in lite extra rörelse i vardagen. I mitt jobb får jag ofta möjlighet att testa och utmana mig själv. Varför inte som på bilden testa leka tagen med barnen på en klätterställning? Till barnens stora lycka så va jag ett enkelt byte och även en usel tagare..

Torsdagsträningen med Christoffer missade jag. Men en timmes promenad på egen hand hanns det med.

// Petra

Bra resultat

Ser ni någon skillnad?

Skapade en ny presentation till mina konsultationer igår. Satt uppe och letade igenom gamla bilder etc och fann dessa 2 på Trine. Hon har gjort en fantastiskt resa på drygt 1 år, trots att hon driver eget företag och jobbar otroligt mycket har hon klarat av att ändra sina vanor och har genom vår träning tillsammans nått denna stora förändring.

Grymt jobbat :-)

Invägning 3 veckor, Petra

Då var det dags för första invägningen. Jag upplevde något nytt med detta att väga mig. Jag ställde mig på vågen utan en tanke på skam.

Det har aldrig hänt för att jag inte har tänkt en jobbig tanke kring att väga mig inför någon. Det var snarare med förväntan och stolthet jag klev upp. Och minsann... minus 4 kg på dessa 3 veckor. Kan bara hoppas det fortsätter i ett liknande tempo men det är inget jag tänker börja förvänta mig utan jag kör på med träning och äta mer rätt och riktigt. 5 cm mindre midja och några cm mindre på stuss, lår och biceps. Dessa vader... de håller formen. Samma mått denna vecka. 

Träningen idag blev ingen barnlek. Hemskt väder men de tänkte jag inte ens på under tiden för övningarna. Det märks att Dan skruvar upp svårighetsgraden. Det känns ganska okej men visst trött blir jag och flåsar en del också! Många nya övningar och någon för svår. Men det är bara än så länge. Här ska övas på smidighet! 

Jag har så svårt att få till bra matval och mattider när jag tränar på söndagen så som vi gör nu mitt på dagen. Jag får ha ett nytt mål. Jag behöver bli en bättre planerare och förbereda mig mer genomtänkt kring tid och matval. Söndagen är en intensivare träningsdag med Dan som jagar oss vid middagstid och Yoga halv 7 på kvällen så är lite viktigare att tänka på detta med maten.

Dan skötte sitt uppdrag i dag med att ta bilder. Ska bli spännande att se dessa slitbilder när han lagt upp min bloggtext och sina bilder. De kommer säkert synas att vi gav vad vi hade i övningarna. 

Smidighet var en av stationerna

Smidighet  var det ja!

Klättring ökar både smidighet och styrkan

// Petra

Viktkampen 2013 - www.ptdan.se

Ps. Kul med första invägningen där många riktigt bra resultat uppvisades!! Fortsätt såhär alla så kommer ni nå otroligt bra resultat efter 6 månader!! 

//Dan

Benhinneinflammation Vs överansträngd muskel

Nya Viktkampengruppen har ju startat och när man startar lite hastigt med framförallt löpning/powerwalk är det lätt att råka ut för smärtor på framsida underben. Känslan blir ofta att det bränner ordentligt på framsidan av benet vid löpning/hopp eller powerwalk. Är det då benhinneinflammation som uppstått??

Man hör väldigt ofta personer som säger att de har benhinneinflamation direkt när det gör minsta lilla ont på framsidan av underbenet, dock så är det oftast ett felaktigt antagande!!
Om det ska vara en inflammation så måste skadan uppfylla 5 kriterier. Saknas något av dessa symptom så är det inte en inflammation!

- Lätt rodnad, Det ska alltså bli lite rödlätt.
- Ömhet, Det ska knappt gå att beröra med handen utan stor smärta
- Lokal värmeökning, Det ska vara varmare än det brukar
- Lätt svullet
- Nedsatt funktionalitet 

Benhinneinflammation sitter även endast på insidan av skelettbenet, om ni känner med handen så finns det en lite "vassare" kant på skenbenet. Sitter ömheten på insidan av den kanten så kan det vara benhinneinflammation, sitter det däremot på utsidan så är det en muskel skadan sitter i.

Vad är då problemet om det inte är en benhinneinflammation?
Jo längs hela underbenets yttersida har nämligen en muskel som heter M. Tibialis Anterior sitt ursprung, den löper sen hela vägen ned och fäster i början på stortån.
Den muskeln har alltså varit stel och/eller inte stark nog, därför blivit överansträngd vid löpning och/eller Powerwalk. Det har därför utlöst triggerpunkter i muskeln vilka kan utstråla hög smärta i hela underbenet.

För att bli av med detta krävs stretching, massage och värme direkt på muskeln.

PS. Skulle det vara benhinneinflammation så är tyvärr det enda som hjälper att vila! Anstränger man det med mer belastning så förvärrar man bara inflammationen och det kommer bli ännu längre vila tillslut!

Uppdatering Viktkampen 2013, Petra

Axelpress med manuellt motstånd

Jag har nu bestämt mig för att träna den extra gången i veckan. Kändes så trist efter tisdagens träning med Christoffer och gänget att inte kunna vara med. Så jag åkte hem och pratade och vi valde att jag skulle få prioritera detta nu. Jag är så taggad och det gäller att köra på nu och greppa chansen.

Träningarna denna veckan har gått bra. Både de med gruppen och på egen hand. Tisdagens träning var faktiskt nästan en sån där jag kände den känslan jag aldrig trott jag skulle känna. Det var nästan en behaglig och skön upplevelse. För enkel trodde någon i gruppen och kanske också Christoffer då jag och Esther råkade hamna ihop.  Vi hade svårt med fokus och att hålla oss för skratt. Men va gör man när bänken brakar? Vi skrattade åt eländet.

Torsdagen sen hade väl Christoffer kommit på att de va för lugnt. Jag började önska att jag inte sagt något om att träna hårdare ni när vi skildes åt på tisdagen och jag inte trodde jag skulle vara med. Vi fick göra lite tester för att se var vi ligger idag och se förbättringar sen. Jag är ganska stark. Det enda lilla som jag inte kan som jag måste jobba med, är "trappan". Det går inte att andas.

Armhävningar mot bänk - "enkelt", knäböj - "enkelt", men denna trappa.

Jag kan ju inte va proffs direkt även om mitt psyke försöker lura mig att vilja tro det. Men jobba emot.. Ingen stress nu över att kunna och vilja klara mer på en gång. Det jag klarar är mer än vad jag borde förvänta mig ens.

Kvällen avslutade jag nämligen med en för mig enorm prestation! Jag joggade nä fel lunkade runt Pildammarna! Armarna i luften.. segertecken. Jag klarade mitt mål att ta mig runt hela rundan!

Sista biten hängde Christoffer och Sandra med mig. Kall motvind och viljan att öka tempot med dem vid sidan om gjorde den tuff men jag bet ihop och gav de sista. På två veckor ca har jag tagit mig från att klara avståndet mellan 3 lyktstolpar till att ta mig runt 1.8 km. De är stort!

Men såklart.. Petra ger sig inte där inte! Jag valde att dagen efter att testa rundan igen. Nu ville jag ha en tid på rundan. Måste ju förbättra den tiden. 15.21!

Ja va vet jag hur dålig eller bra den tiden är.  Men jag tycker (det viktigaste ju) att det är enormt bra. Mina ca 125 kg har förflyttat sig runt 1.8 km i dagsljus i en park, i en stad, full med åskådare. Och jag har gjort det med fokus på mig och inte med tanken på vad andra tänker.

Maten fungerar bra. Veckans ätardag som Dan säger att man får ha blev igår då jag åt Thaimat och sen en påse bilar under föreställningen med Stefan Sauk - the Sex Guru. Där tränades skrattmusklerna minsann.

Idag - simma och i morgon söndag blir det invägning med Dan. Ska bli kul att få lite feedback på slitet.

På bilden ser ni när två härliga tjejer i min grupp som kämpar med en styrkeövning. Va ska man med dyra redskap till när man har goda vänner?

// Petra

Nytt företag

Nu är papper inskickade för ett nytt Handelsbolag. Jag kommer tillsammans med min samarbetspartner Patric att starta det nya bolaget. Vi börjar som handelsbolag, men planerna är att ändra bolagsform till AB innan 2013 är slut. Vi har där en hel rad med projekt på gång varav ett av projekten kommer slå ned som en BOMB i Sverige under våren (milda förhoppningar, haha).

Vi fick inte igenom vårt första namnförslag till bolagsverket vilket innebär att vi nu skickat in ett nytt namn för prövning. Spännande!!

Söndagens träning, Petra

Ja bilderna från träningen talade väl sitt eget språk. Sliter gör vi minsann. Blod, svett och tårar.... nja kanske inte så illa men det blev ett tufft pass.

Jag undrar om jag någon gång verkligen kommer gå ifrån ett pass och känna att ja, de va riktigt skönt pass. Ja att det var skönt gällande själva träningen då alltså. Efter känslan gillar jag ju. Känslan att ha tagit sig igenom passet även om man velat ge upp många gånger. 

Efter en kostföreläsning begav vi oss ut i det härliga vädret.  De kändes som en cirkus scen vi klev in på när vi efter en promenad anlände till Magistratsparken i Malmö. Gott om folk fanns det i parken med anledning av det härliga vädret. Inget skydd fick vi av mörkret som vi haft hittills under våra tisdagskvällar i Pildammsparken. Det var bara att äntra scenen och börja agera. 

Indelade två och två antog vi utmaningen och kämpade på. Vi må vara otränade men ack va vi är taggade och är vi inte det fixar Dan det till oss.

Vi körde stationsträning (eller heter det cirkelträning?) Dans metod för att få oss att ge järnet var att de som springer rundan runt tre lyktstolpar avgör tiden de andra får slita på sina stationer.  Ingen press, nädå när turen kom till mig och min kompis att springa. Eller jo... press skapade det och jag gav mer än jag trodde jag kunde. Jag vill inte va orsaken till att de andra får lida.

En runda med alla stationer sen vila och ytterligare en runda. Då borde det väl vara klart. Mitt flåsande hördes nog i hela parken. Människor kom och hejade på och på en filt låg ett par och kollade in oss. Då säger den lite i smyg humoristiske Dan:" -Alla goda ting är tre, så vi kör en runda till." 

Men nä, han skämtar inte denne vår Dan. 

Hur illa jag än må tycka om honom i det läget så är jag glad för att han sätter pressen på oss. Att vi får chansen att utmana oss själva. Jag blir ju stolt över mig själv och känner att det gör nytta och ger mig energi.

Kvällen avslutade jag med ett Yogapass. En ny erfarenhet. Kul och säkert bra för kroppen men ack och fy för alla speglar som gör det väldigt tydligt för mig att jag är vig som ett kylskåp. Fast skämtet till trots så ser jag även detta som en utmaning. Jag kan ju bara bli bättre på det också.

På söndag är första invägningen. Spännande med vikten men framför allt om vi ska få ta nya mått. De hoppas jag i så fall ska visa lite positiva resultat.

Jag tog idag lite bilder för att följa förändringen. Det ska bli ändring på denna kropp!

// Petra

PT app

Nu kan jag stolt presentera en ny app för mitt företag PT Dan.

Den är fortfarande under utveckling, och idag kan man mest boka tider, se videofilmade övningar och snabbkontakta mig. Men under utveckling är en log in tjänst för mina klienter där de kan se sina tester, träningsprogram, videofilmade övningar  etc. direkt i appen.

Mina tankar är att detta kommer ge ett stort mervärde till företagets tjänster och samtidigt kommer jag vara en av väldigt få Personliga tränare som kan erbjuda denna tjänst!

Ladda hem appen på App store (iphone) eller google play (android) idag. Sök på PT Dan eller scanna denna qr kod (både iphone & Android).

PT Dan app till Iphone/android/Windows

Ps. Har ni förslag på vad just ni skulle tycka var bra att ha med i appen? Vänligen skriv och meddela mig så ska jag värdera vad som är rimligt och nödvändigt! dan@ptdan.se 

Ny Box utrustning

Imorgon måndag ska förhoppningsvis min nybeställda utrustning komma. Det är en upplaga av mitts handskar och mittsar. Det kommer bli en riktigt bra tilläggstjänst i mina gruppträningar och PT Pass. Redan på onsdag kommer den första träningsgruppen få känna på ett box pass med en inhyrd boxinstruktör. Spännande!!

Härliga Söndag, Petra

Viktkampen 2013.

Då var det återigen söndag. Dessa dagar de bara rusar iväg men det är väl ett tecken på att man lever och är lycklig för inte kan det väl vara så att Petra har för mycket i sin agenda och hinner knappt med... Nädå så kan det inte vara. Fråga inte någon som känner mig för de kommer nog att säga som de brukar säga till mig... Hon/Du borde andas. Ta det lugnt. 

Men vet ni? Jag känner ett lugn som jag inte gjort på länge även om det är mycket som ska hinnas med i ett späckat schema och jag känner inte en massa jag borde eller jag ska utan.. JAG MÅR BRA! 

I fredags ja då var det min hemma träningsdag. Och det gick galant sånär som på en mindre incident. Broddar till trots har jag nu testat åka kana på rumpan. Med en kompis i luren som troligen fick en mindre hörselskada så flög benen undan i en nedförsbacke. Isig sådan. Kanade några meter ner men mest tror jag att kompisen min hörde mitt skratt när hon återfick hörseln. Ja de kändes minsann lustigt och skrattretande att kana där på rumpan ner om backen. Tur att ingen såg för det sån nog än mer lustigt ut. En stor hysteriskt skrattande kvinna som kanar på rumpan i en backe iklädd träningskläder för att se hurtig ut. I de läget såg jag nog inte smidig och tränad ut när jag skulle resa mig upp. Resultatet... ja jag är om lite här och var. Något blåmärke. Men ska de stoppa mig. Nädå.. idag kör vi på med PT-Dan igen. 

Denna lilla incident till trots blev det 7 km i Oran. 2 km mer än sist och backen upp i början orsakade inga 112 varningar. Så summan av kardemumman: Bra träningspass med ca 1 km lunka och 6 km gå, bättre flås i backen och en öm kropp.

Och avskräckt blev jag inte. Det blev en 3 km tur i går (lördag) också.

Idag blir det kost-föreläsning och feedback på matsedel. Äh jag är inte orolig. Trots ett restaurangbesök med godaste fonduen på Pers Krog i Malmö! Mumsigt och välförtjänt. Och det som jag åt för mycket där. De lär Dan jaga av mig idag!

kram och ha en bra söndag!