Uppdatering Viktkampen 2013, Petra

Axelpress med manuellt motstånd

Jag har nu bestämt mig för att träna den extra gången i veckan. Kändes så trist efter tisdagens träning med Christoffer och gänget att inte kunna vara med. Så jag åkte hem och pratade och vi valde att jag skulle få prioritera detta nu. Jag är så taggad och det gäller att köra på nu och greppa chansen.

Träningarna denna veckan har gått bra. Både de med gruppen och på egen hand. Tisdagens träning var faktiskt nästan en sån där jag kände den känslan jag aldrig trott jag skulle känna. Det var nästan en behaglig och skön upplevelse. För enkel trodde någon i gruppen och kanske också Christoffer då jag och Esther råkade hamna ihop.  Vi hade svårt med fokus och att hålla oss för skratt. Men va gör man när bänken brakar? Vi skrattade åt eländet.

Torsdagen sen hade väl Christoffer kommit på att de va för lugnt. Jag började önska att jag inte sagt något om att träna hårdare ni när vi skildes åt på tisdagen och jag inte trodde jag skulle vara med. Vi fick göra lite tester för att se var vi ligger idag och se förbättringar sen. Jag är ganska stark. Det enda lilla som jag inte kan som jag måste jobba med, är "trappan". Det går inte att andas.

Armhävningar mot bänk - "enkelt", knäböj - "enkelt", men denna trappa.

Jag kan ju inte va proffs direkt även om mitt psyke försöker lura mig att vilja tro det. Men jobba emot.. Ingen stress nu över att kunna och vilja klara mer på en gång. Det jag klarar är mer än vad jag borde förvänta mig ens.

Kvällen avslutade jag nämligen med en för mig enorm prestation! Jag joggade nä fel lunkade runt Pildammarna! Armarna i luften.. segertecken. Jag klarade mitt mål att ta mig runt hela rundan!

Sista biten hängde Christoffer och Sandra med mig. Kall motvind och viljan att öka tempot med dem vid sidan om gjorde den tuff men jag bet ihop och gav de sista. På två veckor ca har jag tagit mig från att klara avståndet mellan 3 lyktstolpar till att ta mig runt 1.8 km. De är stort!

Men såklart.. Petra ger sig inte där inte! Jag valde att dagen efter att testa rundan igen. Nu ville jag ha en tid på rundan. Måste ju förbättra den tiden. 15.21!

Ja va vet jag hur dålig eller bra den tiden är.  Men jag tycker (det viktigaste ju) att det är enormt bra. Mina ca 125 kg har förflyttat sig runt 1.8 km i dagsljus i en park, i en stad, full med åskådare. Och jag har gjort det med fokus på mig och inte med tanken på vad andra tänker.

Maten fungerar bra. Veckans ätardag som Dan säger att man får ha blev igår då jag åt Thaimat och sen en påse bilar under föreställningen med Stefan Sauk - the Sex Guru. Där tränades skrattmusklerna minsann.

Idag - simma och i morgon söndag blir det invägning med Dan. Ska bli kul att få lite feedback på slitet.

På bilden ser ni när två härliga tjejer i min grupp som kämpar med en styrkeövning. Va ska man med dyra redskap till när man har goda vänner?

// Petra