Pt-pass för två.., Petra

I går (torsdag) firade jag och Karro Sveriges nationaldag med att träna i parken med Christoffer. Med fasa och farhågor om slit så promenerade vi till parken tillsammans. Eller nä.. vi powerwalkade. Bäst att inte låta för slöiga när tränarna kanske läser detta ;)

Kl 11 var det dags för oss två ensamma att ta oss an utmaningarna som Pt-Christoffer kommer med. Tror han såg vår rädsla i blicken. Fattar inte varför det känns så innan passet men det är väl för att man vet att de kommer kännas tufft och slitigt även om det är en kluven känsla. Det är ju samtidigt härligt jobbigt och enormt stärkande och skönt efteråt! 

Och slita fick vi, men oj vad vi presterar tycker jag. 4 gånger i intervall runt i kullarna bakom teaterscenen. På tid.. den tid vi fick på rundan fick vi sen vila innan nästa runda. Efter tre rundor var jag yr, trött och flåsade rejält. Likaså Karro hade problem och Christoffer den snälle... ville låta oss vänta med sista rundan till slutet. Men nä tack.. snälla vi kör bad jag och varifrån jag fick den idén de fattar jag inte. Men anledningen var att jag ville inte ha den hängande kvar till sist och veta att den kom sen. Vill göra! Ta mig igenom och klara. 

Jag känner att det är mycket de som jag kör nu, pratar mindre och fokuserar. Känner ibland att det kan framstå annorlunda kanske men det jag gör nu är att bara bestämma mig, att ta mig igenom och klara. Jag vill köra på inte för att verka som jag är taggad som fan och vill mer utan att helt enkelt vinna över hjärnan som vill lägga av och låta kroppen vila! Jag bearbetar mig själv igenom de olika momenten.

Och som vanligt var inte passet hemskt och något man behövt känna fasa inför. Vi kan ju och gör! Konstig manick denna hjärna man har, den går inte helt att styra över. :)

Solen sken på oss och jag som tidigare inte ens kunnat va i solen klarar nu att träna där även om det var tufft och svettigt och jag blev yr mellan varven. 

Det kändes som det stod still i teatern. 

Vi fick testa göra jägarvila och se hur länge vi klarar. Karro!! Wow.. hon klarade 6 min. Sicken tjej! Så bra hon är och jag stod bara 1.25 ca. Illa.. träna träna träna!!

Men jag är nöjd med min insats igår trots utklassningen haha! 

Allt som allt blev dagens träning igår:

1,2 mils promenad till och från träning och 1 timmes träning där vi gav så mycket det gick i värmen och solskenet.

På eftermiddagen låg jag utslagen med världens huvudvärk. Dricka är A och O.

Skorna jag köpte var inte bra alls. Sämre än de jag hade innan. Nu får det bli en tur till löplabbet. Oj vad skor är viktigt. Dessa känner jag att de ger mig mer smärta och håller inte och ger stöd i vissa moment. Att det skulle va en sån vetenskap att hitta skor. Men men.. det ska inte stoppa mig!

På söndag är det dags för Dan! Vägning. Tror det blir hyfsat resultat och jag är nöjd med det jag får som resultat. Jag har tränat bra och ätit bra men unnat mig lite för mycket (vin) och annat gott någon dag mer än man borde kanske. Men om det tar en vecka extra till målet så va tusan. Jag mår ju bra och njuter av livet och jag blir mindre hela tiden!

Träna på alla och ha det bäst i sommarhettan